Och jag kunde inte varit lyckligare. Jag har hittat någon som kan ta mina tykna kommentarer, som delar min passion för musik, filmer och cola. Någon som håller mig extra hårt när jag sparkar bakut. Någon som stolt håller min hand inför sina vänner och sin familj, och som räknar in mig i varje plan och tillställning. Och som topp på allt säger till mig att han älskar mig, utan tvekan, när jag är osminkad, trött och grinig. Jag kunde blott drömma om detta för ett halvår sen. 

 

Och hur skitigt livet än är emellanåt känns det åtminstone uthärdligt med denna fantastiska man vid min sida. Jag kan stolt säga att jag aldrig förr varit såhär kär i någon, och för första gången nånsin vågar jag öppna hjärtat och älska honom, med varenda cell i kroppen.

 

Det senaste året har det hänt rätt mycket i mitt liv. Allt efter studenten har varit fartfyllt och många människor och händelser har susat förbi. Eftersom jag haft en rejäl bloggtorka(från ett rent positivt synsätt) så tänkte jag att det vore roligt om jag gick tillbaka och framhävde alla sådana saker. På så vis känns det mer okej för mig också att jag har ett rätt stillastående liv just nu. För det HAR hänt en himla massa.

 

Ska försöka ta det i rätt ordning också så det framgår vad som hänt förr och vad som händer nu.

Och TBT, som är ett kortkomando bland oss ungdomar, står då alltså för tillbaka till.