Förstår inte riktigt att det gått ett år sen jag senast uppdaterade. 2016 var ett händelserikt år och jag trodde att jag hade förevigat det här, men jag var nog allt för upptagen med att leva det. Nu är januari redan förbi och livet är precis i startlinjen igen. Ända sen studenten har det känts lite som att jag börjar om varje år. Får jobb- flyttar- hittar kärlek- blir arbetslös- singel. På något plan är det nog medvetet, men jag blir ändå förvånad. 

 

Nu bor jag i en liten etta här i Karlstad, återigen själv. Söker jobb som är så långt ifrån butik och kunder man kan komma. Och har precis gått in i ett förhållande, med samma som man jag lämnade för snart ett halvår sen. Mycket har ändrats, många ansikten har försvunnit. Har snubblat, gjort misstag, backat, och lärt om. Man behöver göra det ibland också. Ta ett steg tillbaka och byta perspektiv. Det blir så lätt att man fastnar och låter allting rulla på, även om det rullar åt fel håll.

 

Jag har sagt det så många gånger förut, nästan så jag tröttnar på uttrycket, men nu ska jag försöka hitta mig själv. Sätta det där jag:et i fokus, utveckla min egna person och låta alla andra ta hand om sig själva. Jag har kommit en bit på vägen, sållat ut vad jag inte vill och vad som inte funkar. Nu får jag helt enkelt testa nya metoder och vägar. Kommer säkert snubbla och göra misstag ändå, men förhoppningsvis tar jag mig framåt under tiden. Och jag tror att jag vill ge det här en chans igen. Har saknat att skriva och bevara, ha något att blicka tillbaka på när minnet sviktar.