Här ekade det tomt, jag som skulle ta tag i skrivandet. Som med allt annat kommer motivationen såhär på kvällskvisten, men mer sällan än ofta tyvärr. Har tagit tillvara på kreativiteten ikväll och sökt lite jobb. Verkligen dags att ta tag i det nu, ett halvår trampandes hemma är lite för länge. Hjärnan börjar bli mossig och seg. Det svåra är inte att hitta jobb att söka, utan att hitta jobb jag vill söka. Är inte i någon position att vara petig, men jag drar mig ändå för att söka jobb som kräver ett större socialt engagemang. Har ju jobbat med kundbemötande i över tre år nu och jag känner att jag är förbannat trött på det. Åtminstone i betydelse att behöva blippa deras varor eller höra klagomål på något så trist som korta bäst-före-datum. Vill slippa sena kvällar och uppbundna helger. Mest vill jag nog slippa det monotona, har så svårt för det där ekorrhjulet man springer runt i. Stressar ihjäl sig bara för att komma ikapp sin egna röv, usch.

 

Men vad vill jag jobba med då? Jag har ärligt talat ingen aning. Vill jobba i samspel med arbetskamrater men slippa närkontakt med kunder, vilket är i princip det enda jag har erfarenhet av. Och utan körkort blir det än mer begränsat vad jag kan söka. Stirrar mig blind på jobbannonser och rekryteringssidor. Samtidigt som min ekonomi skriker att jag borde söka allt som innebär pengar och en regelbunden inkomst. En miserabel utgångspunkt. 

 

Ja det är svårt det där, när kommer man på vad man vill bli när man blir stor?