Igår var jag på Gekås med Hurricane. Nu har jag det absolut sista fixat inför flytten. De lilla som fattas får jag önska mig i inflyttningspresent, men det är bara onödiga saker. På torsdag ska jag på kontroll av flyttstädet. Och på lördag, då blir jag officielt Tvååkersbo. Det känns bra, det känns jävligt bra.

 

Det tar emot att flytta från stugan. Från Hurricane och Annika. För de har varit ett så enormt stort stöd för mig den senaste månaden. Men det kommer gå bra. Eftersom jag köpt ett One Direction-påslakan och en tandborste så måste ju Hurricane sova hos mig. 

 

Och efter en underbar helg kan jag konstatera att jag fått en rad nya, fina, människor som får stå för min umgängeskrets. De är bra, det är väldigt bra. Det får mig att gå med rak rygg när jag ser de andra på bussen. De som hade så himla mycket att säga, men bara bleknade bort när jag tappade fotfästet. Jag kunde inte bry mig mindre. För jag har min Hurricane, jag har hennes fina vänner som är mina fina vänner, jag har min vackra flicka i det gula huset, och jag har min älskade syster i skogarna. Det R Ä C K E R.