I don't hate people, I just feel better when they are'nt around
Bott hos min fina Hurricane i lite över en vecka nu. Ärligt talat har jag ingen aning om hur jag ska överleva helt själv sen. Förmodligen lär jag tvinga henne vara med mig konstant där med. Det skaver liksom så fruktansvärt när jag är själv, ensamheten blir så tydlig då.
Mitt rum är fullt med lådor som förväntas bli packade inom tre veckor. Men jag orkar inte riktigt tänka på det, att jag måste dit. Att jag måste vara under samma tak som dem igen. Att jag måste möta väggarna som är fyllda med ansikten som inte betyder något längre. För det har blivit så svårt att vara runt människor den senaste tiden. Svårt att möta deras besvikna blickar, för jag är inte som de förväntar sig att jag ska vara. Förmodligen kommer jag aldrig bli det heller.
Idag måste jag dock ändå åka dit. För att jag inte kan gå i Hurricanes garderob hela tiden. Men jag vill inte, jag vill verkligen inte.....
Likadan, men ändå inte riktigt samma
Kommentarer
Trackback