Startade dagen med att försova mig. Jag är alltid "vaken" när jag stänger av alarmet, tills mamma kommer in en halvtimma senare och frågar om jag inte ska gå upp. Då inser jag att jag inte alls var vaken, och lovar mig själv att gå upp på direkten nästa dag(vilket nästan aldrig inträffar). Sen skulle jag dra en locktång genom håret, vilket resulterade i att halva håret blev hyfsat lockigt och resten rakt. Måste införskaffa en locktång som inte har årgång 90-tal. Klar i lagom tid uppstår nästa hinder då mina nycklar ALDRIG ligger där jag förväntar mig. Hamnade istället i Lovisas bil tio minuter försent, för att bara komma några meter innan jag lite fint får förklara att mobilen ligger kvar hemma. Slutligen sitter vi i bilen påväg till skolan och till min stora förvåning sitter det en toffla i skon. 

 

Det här är en-sån-där-dag. Ni vet, när det räcker med att bara öppna ögonen för att inse att allting kommer motarbeta en. Jag skulle faktiskt våga påstå att det beror på vilken sida jag vaknar på. Vaknar jag på höger sida (med huvudet mot väggen) så är jag oftast bra mycket piggare och gladar. Vaknar jag istället på vänster sida (mot dörren) så känns allting grått och jobbigt. Ska försöka styra mitt undermedvetna till att vakna på höger sida imorgon, får se hur det går med det!