Kaffe, jobb, flummiga bilresor, fint prat in på sena timmarna. Så är livet just nu. När jag blivit Gekås-Casandra(felstavning på brickan där, ja) istället för den vanliga tedrickande Cassandra. Jag gillar det faktiskt. Att varje dag möta miljontals människor och göra deras dag lite extra bra genom att skämta och önska dem välkomna åter. Det är miljontals människor för mig, men jag är endast en för dem. Så som jag vill vara, speciell. 

 

Jag har inte riktigt vaknat upp ur min vuxen-dvala än. Den där känslan av att vara fri och börja om på noll. Det är så skönt, så spännande, så obegränsat, så tomt, så läskigt. Fast jag vill nog inte vakna upp heller. Bli som dem som jobbat på samma ställe i 40 år, som blir koffeinberoende, som lägger sig klockan tio och som ramar in alla sekunder av sin lediga tid. Nej. Jag vill njuta av jobb och ledighet och arbetslöshet och frihet. Av livet.