Jag häpnas över hur fint livet kan vara emellanåt. Hur man ena dagen kan tycka att allt känns meningslöst och stillastående, för att nästa dag känna sig riktigt lycklig och till freds med livet. Just nu, i den här episoden av mitt liv, känns väl dagarna till största del ganska ljusa och peppande. Men som vilken annan normal tonåring som helst kan jag få svackor då jag mer eller mindre bara vill ligga under täcket och gråta. Inte för att mitt liv suger, utan för att allting känns sådär enformigt och långdraget. Som att alla framsteg man gör inte riktigt ger resultat. Allt slit känns helt enkelt inte mödan värd. 

 

Men sen tar det som sagt bara någon dag innan tankar omvandlas och jag känner mig mer motiverad än någonsin. Idag är en sån dag. Jag vet att det är jobbigt, slitsamt och att det kräver massvis av energi och styrka för att jag ska ta mig över den enorma väggen jag försöker klättra över. Men jag kan klara det, jag ska klara det. Varje steg kanske inte känns så storslaget just nu, men när jag blickar tillbaka ser jag att jag kommit otroligt långt på en ändå relativt kort period. De dagar när svackorna väl kommer fokuserar jag på att se de små ljuspunkterna som faktiskt finns i vardagen, eller inser jag helt enkelt att det kommer komma en dag inom en snar framtid då livet blir enklare igen. Oavsett om jag har en bra eller en mindre bra(dålig känns så tråkigt att säga) dag så längtar jag tills allting är klart, över. Tills jag kan sätta mig ner och andas ut, utan att få ångest inför nästa stora steg som behöver tas. Jag vill kunna känna mig tillfreds med livet överlag, inte bara för stunden.

 

Mest längtar jag till att kunna få bearbeta allt. Sakta kunna släppa taget. Att kunna förklara för alla runt omkring, åtminstone för dem som inte riktigt förstår eller vet hur det ska bete sig. Förklara varför jag resonerar som jag gör, väljer bort vissa saker, prioriterar på ett till synes skevt sätt. Men det kommer ta tid, det vet jag. Även om jag tar mig ur detta inom en hyfsad snar framtid, kommer det ändå finnas så mycket att sätta tänderna i efteråt. Men jag ska göra det, utan något som helst tvivel om det.